Leon

Leon är som sagt en tibetansk spaniel och han har bott hemma hos oss sedan den 12 maj 2010. Han föddes den 3 mars samma år och är nu tre år. Han är en otroligt envis, ganska så misstänksam och vaktig liten hund, men samtidigt så kan han vara världens underbaraste lilla goseplutt som älskar att leka med vantar, mössor och allt vad det kan vara. Han är inte speciellt lydig utan kan bara kommandona när han själv har lust och när det gynnar honom själv, tibbar alltså...
Annars kan han ju sitt, ligg, stanna, kom och även spela död. Skulle gärna vilja lära honom mer tricks, men det är svårt när han inte tycker om hundgodis, och man kan ju inte gärna stå där med ett paket prickikorv jämt, haha!
 
Han är en sällskapshund, men jag har även provat lite agility i trädgården med honom vilket han är duktig på om man har rätt belöning i handen, haha. Han är också ganska så bortskämd (han är ju så söööt, haha) och hans delikatesser är prickikorv, rå varmkorv, köttbullar, bacon, stekt kött, pannkakor ost och fetaost. Han tigger gärna, men skäller aldrig.
 
Nio stycken "det här kanske du inte visste om Leon":
 
- Hans favoritleksak är en clownperuk, den älskar han över allt annat!
- Han absolut avskyr att ta bort fästingar och blir på sin vakt så fort man är på ett ställe och pillar för länge.
- Han går även under smeknamn som Peon, Eon, Levvi, Pluttis, Puttis, Putte, Tutte, Snuttis, Leon the Lion, Leonidas osv 
 
- När han var yngre var han en utbrytarkung, en gång var han borta i två timmar innan vi mötte honom på hemvägen...
- Han älskar att vara ute på promenad och lukta, men vilken hund gör inte det?
 
- Han bets jättemycket som valp, något som fortfarande kan komma fram när han inte får som han vill...
- Har en egen fotölj på altanen som han älskar att ligga och spana ifrån, bord gillar han också
 
- Han är inte den som är hetsig med maten utan han kan låta maten vara i timmar innan han äter den...
- Åker man bil och säger "vovve" så flyger han upp och får ett utbrott, han måste ju bevisa att han är coolast ;)

Han är inte den mest normala och väluppfostrade hunden kanske, men vi älskar honom ändå ♥

Percy Påpée

Percy är en C-ponny valack född 1998 som Malene började rida i slutet av februari 2013 efter att hans ägare frågat henne om hon skulle vilja ta sig an honom då hon själv inte fått rida honom på ett år pga en skada i handleden.
Eftersom han nästan inte hade blivit riden på ett år så var det igångsättning som gällde med mycket skritt. Percy vill bara bli riden i skogen då han tröttnat på att gå i ridhus och bara tjurar ihop har vi fått höra.
 
Han är annars en väldigt cool ponny som inte är speciellt rädd för nåt, stora lastbilar som dundrar förbi lyfter han knappt på örat för. Det är främst Malene som rider honom då, men även jag får rida när jag vill det.
 
Han går på bete på andra sidan vägen om vårt hus så nu i sommar rider vi lite grann på honom. Planen är väl att han ska få vara lite sällskap till Elisa på uteritterna i sommar ett par dar som Pondus inte går (om Pondus blir friskförklarad).
 
Sju stycken "det här kanske du inte visste om Percy":
 
- Hans mamma dog när han bara var några veckor gammal så han är uppfödd på flaska och är mer som en hund och       trivs bäst bland människor och är inte speciellt beroende av andra hästar.
- Han är inriden barbacka
- Han är avkastarkung och kan bocka riktiga krumelurer, så man bör ha lite balans om man inte vill åka av ;)
 
- När han står uppställd på gången kan han med flit försöka trampa folk på tårna, så stålhätta på skorna är en fördel!
- Han tycker det är pinsamt att bajsa och kissa på vägarna och går alltid in i skogen och uträttar sina behov, haha!
 
- Är en dressyrponny med fina gångarter som startat upp till nationellt tror jag det var
- Tycker om att bada så någon varm dag i sommar rider vi nog till Axamo har vi tänkt
 

Elisa S

Elisa är även hon en ridskolehäst som står på JFK, en hannoveranare e. Enanco S – Eichendorff född 1998. Hon har kronisk lymfangit i hennes vänstra bakben sedan några år tillbaka, vilket gör att det svullnar upp när hon inte rör på sig. Därför behöver hon daglig motion i någon form för att hålla cirkulationen i benet igång och svullnaden nere.
 
Det är min storasyster Malene som har ridit henne mycket utöver ridlektionerna, då när ridskolan har varit stängd och ibland när det har varit teori. I somras hade vi henne varje dag i fyra veckor och kommer även att ha detta året också. Benet svullnar alltid upp som värst på somrarna när det är varmt, så då blir det mest uteritter varje dag.
 
Det är nästan jämt Malene som rider, men även jag har fått sitta upp ibland och prova lite när hon ridit klart eller som i vintras när hon var sjuk så fick jag rida två dagar i rad med Malene som ridlärare. Jag är ju alltid med när hon rider henne och förr red jag ju alltid ut Pondus ihop med dem på söndagarna, så det är nog rätt naturligt efter all tid som Malene och jag tillbringat med Elisa, att hon är en av mina favorithästar på ridskolan.
 
Åtta stycken "det här kanske du inte visste om Elisa":
 
- Hon tycker att det är superkul att hoppa och taggar oftast till lite väl mycket, men det beror också lite på ryttaren.
- Att rida ut och galoppera är nog det näst bästa hon vet, hoppa stockarna är ju nummer ett!
- Hon fick lymfangiten efter att ha fastnat med benet mellan boxgallrena och den blev sedan kronisk eftersom vetrinären   avvaktade med att skriva ut tillräckligt starka mediciner, som hon egentligen skulle ha behövt med en gång. 
 
- Har en väldigt bra exteriör, och kan man bara rida så kan man få ut mycket av henne
- Kan vara lite oberäknelig när man rider ut och liksom "leka" lite med ryttaren om hon känner en väl genom att låtsas     vara rädd för saker hon i vanliga fall inte skulle bli rädd för, så det gäller att man är med i svängarna när hon är sån ;)
 
- Förmodligen den av ridskolestorhästarna som finns på JFK nu som har orsakat flest avramlingar hittills, haha
- Minsta småsår som det kommer smuts i kan leda till att hennes lymfangitben svullnar upp mer än normalt
- Hatar att bli rörd i manen när man rider och kan då bralla till det, och rycka manen går inte alls.
 
När hennes ben är ganska extremt tjockt...











 

Sunshine Sandy Hill "Sunny"

Sunny är ett D-ponnysto av rasen appaloosa född 2000, och hon har varit på ridskolan sedan ca 2008. Jag blev skötare på henne år 2009 och har vunnit pris som "årets skötare" två år. Jag är fortfarande skötare, men jag ska sluta till hösten 2013 på grund av för lite tid. Hon kommer däremot alltid att vara den ponnyn som står mig närmast hjärtat!
 
Hon är en väldigt rolig ponny att rida och jag har ridit henne väldigt många gånger under de här fyra åren jag ridit på JFK. Det hon älskar mest är att rida ut och framförallt hoppa stockar, då kan det till och med bli några bocksprång om hon har en sån dag, haha. Jag har tävlat tre klubbhoppningar på Sunny nu under våren 2013 och tagit rosett två av dem.
 
Fem stycken "det här visste du inte om Sunny":
 
- När Sunny kom till ridskolan kunde hon i princip ingenting och var en mästare på att bocka
- Nästan alla sadlar ligger dåligt på henne och åker fram
- Sunny är en väldigt envis dam som skjuter ut bogarna för att komma undan arbete
- Jag är expert på att skämma bort henne med godis...
- I julklapp/födelsedagspresent 2013 fick jag att rida en privatlektion på Sunny för Veronica
 

Pondus

Pondus är min medryttarhäst sedan lite mer än ett år tillbaka, började rida honom riktigt regelbundet i början av 2012 om jag inte minns fel. Han är ett danskt varmblod född 1987 som ägs av en ridlärare på JFK. Han har gått som ridskolehäst sedan han var ca 5 år och gick i pension när han var runt 23.
 
Han är en väldigt liten storhäst som är rädd för det mesta oavsett hur många gånger han har sett det förr, men med lite envishet och tålamod kan man ändå övertala honom att göra det mesta. Han är snäll i all hantering men kan fjanta sig lite om han känner för det. I ridningen är han rätt stel, men det är inte så konstigt med tanke på hans ålder. Han är däremot väldigt pigg för sin ålder och många som ser honom skulle inte gissa på att han var 26 år. 
 
Jag rider Pondus ca 3-4 dagar i veckan. Han får inte längre hoppa för att hans framben inte håller för det längre, men ibland så brukar jag använda mig av lite bommar på marken. Annars blir det mest dressyrarbete varvat med härliga uteritter som han älskar, rejsa fram i galopp i skogen är det bästa han vet!
 
Nu i maj 2013 har halt utan att riktigt veta varför, så han har vilat nästan hela den månaden. Nu verkar han dock ohalt igen, så om det håller i sig så blir det bara skogsridning för vår del i sommar. Han har grejat onormalt mycket med munnen både utanför ridning och under ridning, så en tandläkare skulle komma och titta på honom i munnen för att se om det är något därinne som inte stämmer. 
 
Fem stycken "det här visste du inte om Pondus":
 
- I ridningen är Pondus vänstersida som en stålplanka, haha gamligen...
- Jag rider Pondus bättre barbacka än med sadel även fast han har studsig travartrav
- Har tävlat i hoppning en gång i tiden då han behövde miljöträning
- När han började gå lektion som nykastrerad 5:åring så vallade han på alla stona
- Pondus är inte så förtjust i hö och skulle hellre leva på krafftfoder om han fick välja!
 

RSS 2.0